Utsatta ungdomar gömmer sig för myndigheterna

I Sverige försvinner hundratals barn och unga varje år, avslag eller rädsla för avslag på asylansökan är vanligaste orsaken.  Detta har resulterat i hård kritik från FN:s barnrättskommitté. Nu måste regeringen åtgärda grundproblemet - Sveriges rättsosäkra asylprocess.

Barn och ungdomar som lever utanför samhällets omsorg på grund av att de ser utvisning som en dödsdom är extremt utsatta. De riskerar att tvingas in i brottslighet, svart arbete eller blir utsatta för brott. Ungdomarna far extremt illa. Skyddssystemet för dessa unga är nedmonterat. Med dagens flyktingpolitik ökar antalet ensamkommande som lever i riskmiljöer och vi ser ett framväxande skuggsamhälle.

Till debattartikeln i Dagens Samhälle

Civilsamhällets organisationer såsom Stadsmissionerna, IM, Fryshuset, Frälsningsarmén och Barnrättsbyrån möter ensamkommande barn och ungdomar i asylprocessen och/eller när de avvikit. Många har av Migrationsverkets egna processer pressats ut ur systemet, till exempel då de tvingats välja att släppa skola och socialt stöd vid omflyttning, eller ordna praktikaliteter och boende helt på egen hand. Det är ett uppsökande och förtroendeskapande uppdrag att överhuvudtaget komma i kontakt med de ungdomar som avvikit. De bär på en stark misstro mot samhället, baserat på en upplevelse av orättfärdig asylhandläggning, bristande information, inadekvata åldersbedömningar och rena misstolkningar. Och de vet att det är omöjligt att överleva om de återvänder till sitt hemland.

Gränspolisen och Ungdomsjourer berättar om möten med ungdomar i riskmiljöer. Psykisk ohälsa delvis på grund av långa asylprocesser är grogrund för drogmissbruk, drogförsäljning, sexuell exploatering, radikalisering och kriminalitet. Fältpoliser med 20 års erfarenhet berättar att man aldrig tidigare sett något liknande.

Enligt tidigare lagstiftning skulle ensamkommande fått uppehållstillstånd baserat på humanitära eller särskilt ömmande omständigheter. Upplevelsen är att Migrationsverket nu systematiskt väntar med besked till 18-årsdagen och utvisar, om än ibland med framskjuten verkställighet. Att ungdomarna har väntat på asylbesked under extremt lång tid – och att Migrationsverket inte prioriterat ensamkommande som man borde – är enligt lagen inte relevant.

Utvisningsbesluten grundar sig ofta på direkta felaktigheter, misstolkningar, tolkproblem, handläggares bristande kunskaper och erfarenheter. De hårt kritiserade medicinska åldersbedömningarna har i Sverige systematiskt tolkats till ungdomens nackdel, till skillnad från Tyskland där man använt dessa hårt kritiserade metoder med större försiktighet. Migrationsverkets handläggare har dragit förhastade slutsatser om ålder baserade på enstaka delar och inte helheten i bevisföringen. Myndigheten har helt frångått principen om ”benefit of doubt”, att troliggöra asylsökandens berättelse när denne uppbådat de bevis som går.

Samtidigt har andra stödåtgärder dragits in eller visat sig vara luftslott. Exempelvis gymnasielagen som skulle möjliggöra för asylsökande ungdomar att stanna i Sverige och gå klart gymnasiet, kom i slutänden att enbart gälla ett fåtal. Det nu avskaffade LMA-biståndet gav tidigare en liten peng till mat till den som avvikit, den som överklagar eller den som förbereder sig på en hemresa. Det har lett till att civilsamhälle och privatpersoner är enda chansen att överleva, inom ramen för lagen.

De nya lagarna pressar in många ensamkommande i en omöjlig situation där de tvingas välja mellan samhällets mörka skuggsida och utvisning, som de ser som en dödsdom. Det är inte en human lagstiftning. Det är inte värdigt Sverige.

Vi kräver att regeringen:

- Återinför uppehållstillstånd på grund av särskilt och synnerligen ömmande omständigheter.

- Utvidgar gymnasielagen så att den gäller fler. 

- Stoppar omflyttningarna av ensamkommande mellan ankomstkommun och migrationsverkets boenden.

- Lagstiftar för att möjliggöra omprövning av åldersbedömningen som varit rättsosäker, eftersom den har direkt påverkan på beslut om asyl.

- Återinför LMA-biståndet så som det var fram till 1 juni 2016. 

- Säkerställer resurser till civilsamhällets arbete med ensamkommande.

 

Lotta Säfström, ordförande Sveriges Stadsmissioner

Johan Oljeqvist, VD Fryshuset

Ann Svensén, generalsekreterare Individuell Människohjälp (IM)

Ida Hellrup, grundare och jurist Barnrättsbyrån

Kjell Olausson, biträdande samfundsledare Frälsningsarmén