1239001751 |
900-1751

 

Internationella matsvinnsdagen 29/9: Matbanken - ett sätt att minska matsvinnet och matfattigdomen

För första gången någonsin uppmärksammas den 29 september som den Internationella Matsvinnsdagen, på initiativ av FAO (Food and Agriculture Organization of United Nations). Matsvinnet ska enligt de globala hållbarhetsmålen, Agenda 2030, halveras fram till år 2030. Ett sätt att minska matsvinnet är genom den sociala innovationen matbank, som tar hand om ätbar mat som annars slängs. Via matbanker distribueras överskottslivsmedel från butik och produktion till människor i matfattigdom.

I Sverige driver flera aktörer matbanker. Den största är Stadsmissionen som har matbanker på åtta orter bland annat Stockholm, Göteborg och Malmö. Stadsmissionens matbanker hanterar 1 800 ton överskottslivsmedel varje år – men potential finns att ta emot mer mat. Mer än 100 000 ton ätbar mat slängs nämligen av livsmedelsbranschen i Sverige årligen.

Ladda ner pressmeddelandet här

Internationella matsvinnsdagen 29/9

I år är första gången någonsin som Internationella Matsvinnsdagen uppmärksammas. Det är FN:s organ FAO (Food ang Agriculture Organization of the United Nations) som vill få oss att gemensamt jobba ytterligare mot FN:s 12:e hållbarhetsmål "hållbar konsumtion och produktion" i Agenda2030. 

Matsvinnet är stort i flera led - från produktion, lager och transport, butiker och hos konsumenten - samtidigt som det finns människor som inte har mat för dagen. Matfattigdomen i Sverige ökar. Ska vi klara av att halvera matsvinnet och utrota fattigdom behöver vi hjälpas åt!

Stadsmissionens matbank är ett sätt att redistribuera överbliven mat i livsmedelsbranschen som annars slängs och blir till matsvinn - till människor i matfattigdom. 

Sveriges Stadsmissioner diskuterar hur vi kan reducera matsvinnet och samtidigt minska matfattigdomen tillsammans med våra nordiska grannländer på konferensen "Food donation: For the People, for the planet” på Internationella matsvinnsdagen 29/9. Anmäl dig på https://29september.eurofoodbank.org

IDFLW Invitation.pdf

Migrationskommittén sviker barn på flykt

DEBATT Migrationskommittén har lagt ett förslag som syftar till att skapa en långsiktig, rättssäker, hållbar och human lagstiftning som fungerar även i framtiden – men i vems framtid? Förslaget skulle vara en katastrof för barn på flykt, något som Migrationskommittén är väl medvetna om, skriver representanter för nio ideella organisationer.

De senaste årens politiska vilja att skapa en mer restriktiv migrationspolitik saknar som regel nyanser. Detta trots att opinionen hos folket inte stöder hårdare krav för barn på flykt, vilket presenterades i en Novusundersökning i början av september. Istället är en majoritet för att barn som levt länge i Sverige ska få stanna, att humanitära skäl ska väga tungt och att familjeåterförening ska vara möjligt.

Läs artikeln i dagensarena

Livsberättargrupper minskar ensamheten hos äldre

När Harriets man dog blev hon väldigt ensam. Barn och barnbarn bor långt bort och de har sällan kontakt. Med bara några tusenlappar kvar att leva på när räkningarna är betalda blir livet begränsat.

När Stadsmissionen startade den forskningsbaserade metoden livsberättargrupper, som innebär strukturerade samtal om livet, anmälde sig Harriet genast.

– Det är fint att dela sitt liv med andra och höra att man inte är ensam om att ha kämpat, säger Harriet om Stadsmissionens livsberättargrupp.

Till Stadsmissionens öppna dagverksamhet kommer många som inte har någon annanstans att ta vägen. Många äldre får ett mål hemlagad mat och sällskap. Stadsmissionens besökare hälsar alltid på varandra men det var först med livsberättargrupperna som de lärde känna varandra på riktigt. För några blev det som att få en ny familj, säger samtalsledare Jonna Arb.

Läs hela artikeln på Hälsoportalen här

Barn osynliggörs när våld upptäcks

I dag släpper Bris och Sveriges Stadsmissioner rapporten ”Min tur att berättasom bygger på samtal med barn som har upplevt våld mot sina mammor och som har vistats på ett eller flera skyddade boenden.

Rapporten är en del i samverkansprojektet ”Barns rätt i skyddat boende”. Syftet är att synliggöra barns egna perspektiv på hur våldet har påverkat dem, och belysa hur barnrättsperspektivet behöver stärkas inom området.

Barnen berättar om våldet hemma, om en ständig rädsla för slag och hot, och inte minst om hur uppbrottet hemifrån påverkar deras uppväxt, deras hälsa och relationer. Om försök att skydda mamma och syskonen, om att packa väskan i smyg för att hela tiden vara redo att fly. Om att behöva flytta runt och tvingas bryta upp gång på gång och om att inte få gå i skolan och kunna träffa sina vänner.

Det är berättelser som säger något mycket viktigt om hur samhället ser på barns behov och rättigheter i relation till vuxnas, när våld i hemmet uppdagats. Nämligen att barns behov många gånger blir sekundära.

Läs debattartikeln i Aftonbladet här

Våra huvudpartners är:

 

 Svenska Postkod Lotteriet  Åhlens  Fastighetsbyrån

Permira_Main_RGB (002).PNG